NYTT NUMMER!

Senaste numret av
Friskispressen!

WEBBFRÅGA

Har du svårt att hålla träningsmotivationen uppe?

Ja
Nej

REDAKTÖREN
TÄVLINGAR

SISTA ORDET

TRÄNINGSPROGRAM


Här hittar du träningsprogram

 

Här kan du lära dig namnet på några av kroppens viktiga muskler, se var de sitter och vilka funktioner de har. Läs också hur du tränar dem i gymmet.

1. Övre trapezius – kappmuskeln
Höjer axlarna och böjer huvudet åt sidan. Trapezius är en "stress-
muskel". Vi drar upp axlarna när vi är stressade. Det gör vi även vid
långvarigt arbete vid datorn. Rör ofta musklerna så att blodet inte "stängs av".
Träna i gymmet: Axellyft och sittande rodd.

2. Pectoralis – stora bröstmuskeln
Drar ihop armarna framför kroppen. Muskel blir lätt förkortad och då dras axlarna fram. Glöm därför inte att stretcha bröstmusklerna. Alltid efter träning men även som paus på jobbet.
Träna i gymmet: Sittande bröstpress.

3. Biceps
Böjer armen. Varje gång du lyfter något genom att böja armen är det
biceps som jobbar.
Träna i gymmet: Sittande bicepscurl. Till viss del även i sittande rodd.

4. Raka bukmuskeln
Böjer kroppen framåt. Bukmusklerna är ett viktigt stöd för ryggraden, vilket gör att bukmuskelträning också stärker ryggen.
Träna i gymmet: Sit-ups (på balansboll eller på golvet).

5. Sneda bukmusklerna
Böjer och vrider kroppen framåt. När du gör sneda sit-ups jobbar de här
musklerna. Musklerna hjälper till att stärka ryggen.
Träna i gymmet: Sit-ups (på balansboll eller på golvet).

6. Quadriceps – stora främre lårmuskeln
Sträcker i knäleden. Muskeln jobbar när du från stående böjer och sedan åter sträcker i knäna. Muskeln är stark och behöver vara det för att skydda knäet. En del knäbesvär går över bara genom att styrkan i främre lårmuskeln tränas upp.
Träna i gymmet: Bensträck.

7. Mellersta trapezius – musklerna mellan skulderbladen
Drar ihop skulderbladen. Musklerna mellan skulderbladen blir ofta svaga. Det
ger dålig hållning, man sjunker ihop och axlarna dras framåt. Man kan känna en brännande trötthetsvärk högt upp i ryggen, särskilt när man suttit en längre tid framför datorn. Det är extra viktigt att styrketräna dessa muskler.
Träna i gymmet: Sittande rodd.



8. Latissimus – breda ryggmuskeln
För armarna nedåt bakom ryggen. Arbetar till exempel när man reser sig från en stol med hjälp av armstödet. Liksom övriga muskler kring ryggraden är även denna viktig för ryggens hälsa och för hållningen.
Träna i gymmet: Sittande rodd.

9. Erector spinae – djupa ryggsträckarna
Sträcker ryggen bakåt och håller kroppen upprätt. För en bra balans kring
ryggen och i hela kroppen måste fram- och baksida tränas lika mycket. Oftast prioriterar vi felaktigt framsidan. Kanske för att den syns i spegeln ...?
Träna i gymmet: Ryggresning.

10. Gluteus maximus – skinkans muskler
Sträcker benet bakåt. En muskel som blir svagare och svagare i takt med allt
mer sittande. Rejäla promenader, gärna i terräng och att gå uppför trappor livar upp rumpan.
Träna i gymmet: Benpress.

11. Triceps  
Sträcker armen. Arbetar till exempel när man reser sig från en stol
med hjälp av armstödet.
Träna i gymmet: Sittande dips och sittande bröstpress.

12. Hamstrings – lårets baksida
Sträcker i höften och böjer i knäet. Muskelpaketet består av tre olika muskler. Muskeln blir lätt förkortad och det kan påverka ryggen
negativt.
Träna i gymmet: Liggande bencurl.

13. Triceps surae – vadmusklerna
Böjer i knät och jobbar så fort du går upp på tå. Kan lätt överbelastas om man hoppar mycket. Kan bli förkortad om man går mycket i högklackade skor.
Träna i gymmet: Stående och sittande vadpress.

Kommentera artikeln

Namn:Rubrik:
Inlägg (max tecken)
Jag godkänner villkoren

Kommentarer
Anna, 5/4/2009 5:17:49 PM
Oj, vad bra det verkar vara (ska göra en uppgift i Idrott A). Dock kan man önska sig (som Friskismedlem) hur man normalt tränar dessa muskler under jympapassen. Samt en "skriva ut"-symbol.
Anmäl

Axlar !!!
Johan, 10/28/2009 7:29:48 PM
Ja,men vart tog M.Deltoideus vägen? Om man tränar bröstmuskelaturen och främre deltoideus i övningar som bänkpress el. liknande och stretchar för dåligt så finns risken att axelpartiet drar ihop sig framåt. Därför rekommenderar jag en kanonövning för baksidan axlarna/Deltoideus: Liggande kryssdrag på bänk i kabelmaskin(Obs! armarna skall vara utsträckta under hela draget). Be instruktören på ditt gym att visa dig. Den här övningen gör gott för hållningen.
Anmäl

 

GYMORDLISTA

Aktin: En typ av proteintrådar som bygger upp muskelcellen. Tillsammans med myosin svarar de för muskelns förmåga att dra ihop sig.

Antagonister: Muskler som gör den motsatta rörelsen mot den som utförs.

Biceps: En muskel med två ursprung (tvåhövdad
muskel), till exempel armbågsböjaren på överarmens framsida.

Bindväv: Den vävnad som bland annat bildar senor och ligament.

Dynamiskt muskelarbete: Muskeln utvecklar kraft samtidigt som den åstad-
kommer rörelse, till skillnad från statiskt arbete.

Excentriskt arbete: Muskeln arbetar medan den förlängs, till skillnad från koncentriskt arbete.

Glatta muskler: Muskler kring blodkärl, tarmar och inre organ, som inte kan påverkas viljemässigt.

Hjärtmuskel: Liknar skelettmusklerna i sin byggnad, men är mer hållfast och kan inte påverkas av viljan. Blir starkare av konditionsträning.

Koncentriskt arbete: Muskeln utvecklar kraft när den dras ihop.

Kontraktion: När en muskel drar ihop sig.

Ligament: Ledband, bindvävsband som förbinder olika skelettdelar med varandra.

Långsamma muskelfibrer: Muskelfibrer som inte kan utveckla så stor kraft men som arbetar uthålligt. Kallas också Typ 1.

Maximal styrka: Den största kraft muskeln kan prestera vid ett tillfälle.

Muskelfascia: Kraftig bindvävshinna som omger muskeln.

Muskelfiber:
Muskelcell.

Myosin: Den andra typen av proteintrådar som bygger upp muskelcellen. Svarar tillsammans med aktin för muskelns förmåga att dra ihop sig.

Quadriceps: En muskel med fyra ursprung (fyrhövdad), till exempel främre lårmuskeln.

Skelettmuskel: Viljestyrd muskel, det vi i dagligt tal kallar muskel.

Snabba muskelfibrer: Muskelfibrer som drar ihop sig snabbt och utvecklar
stor kraft, tack vare att de lätt frigör energi ur energirika ämnen. Inte så uthålliga. Kallas också Typ 2.

Statiskt muskelarbete: Muskeln spänns och utvecklar kraft, men utan att dess längd påverkas, det vill säga ingen rörelse uppstår.

Triceps: Muskel med tre ursprung (trehövdad), till exempel armbågssträckaren på överarmens baksida.

Uthållig styrka: Ett mått på muskelns förmåga att arbeta under en längre tid.

Källa: F&S Utbildningsbok


Friskispressen  Kungsholms Strand 127  11233 Stockholm  Tel 08-20 19 25  Fax 08-20 16 35  info@friskispressen.se  www.friskispressen.se