Dagens skyltdockor har så lite fett att de inte skulle kunna menstruera om de vore riktiga kvinnor, visar forskning. Därför är vi glada att kunna berätta att KappAhls trådsmala docka är bortplockad (se bild till höger).
Att skylta med den magra dockan var ett misstag, enligt informationschef Ola Thorén på KappAhl.
– Kunder och anställda som tränar på Friskis&Svettis har sett artikeln och undrat om det är lämpligt att vi visar en sådan docka. Och det tycker vi förstås inte. Vi delar den uppfattning som beskrivs i tidningen, att alla duger som de är, säger Ola Thorén.
Dockan plockades därför snabbt bort från skyltfönstret.
– Den är gammal och får inte längre användas, eftersom den inte har ett skönhetsideal som vi står för, förklarar Thorén.
KappAhl säljer mest av storlek 40-42, alltså långt från den numera bannlysta skyltdockans storlek.
Kvinnliga konsumenter föredrar att relatera till modeller som liknar dem själva, visar en ny global studie från Cambridge universitet. Det gäller ålder, storlek och etnisk bakgrund. Dessutom blir kvinnor över 30 år mer köpsugna om de ser ideal som de kan identifiera sig med, enligt en svensk studie.
– Vi vet om det och vill skapa den identifikationen. Vi har en uppskattad serie som vänder sig till kvinnor som har mellan storlek 44 och 56. Där är också skyltdockorna större (se dockan längst ner).
För 60 år sedan var skyltdockorna realistiska. Sedan har de blivit smalare och smalare. Finska forskare* undersökte vilken
förändring som skett vad gäller storlek, smalhet och längd på skyltdockor från 1920-talet och framåt. De undersökte också om dagens dockor som används i många klädesbutiker skulle kunna menstruera om de vore levande kvinnor. Förutom längd och midjemått, mätte de i stort sett hela figuren på dockorna och räknade ut andelen fett som en människa med samma mått skulle ha. Minst 17 procent av en flickas kroppsvikt måste bestå av fett för att hon ska kunna få sin menstruation för första gången. För att fortsätta menstruera regelbundet måste minst 22 procent av kroppsvikten bestå av fett.
Forskarna drog slutsatsen att en kvinna med samma smala kroppsform som en nutida skyltdocka har så lite fett att hon knappast kan ha någon menstruation.
Före 1950 var den uppskattade mängden kroppsfett på dockorna i stort sett normal.
Samtidigt som dockorna minskade, lanserades Barbie (1959). Dessutom påverkades modeindustrin av 1960-talets mest kända modell Twiggy. Hennes trådsmala kropp är ett ideal som fortfarande lever kvar, trots att vi har blivit mycket större.
Klädernas storlekssystem håller på att göras om i Europa för anpassas till dagens kroppar.
– Det blir en standardisering med gemensamma storlekar som ska heta samma sak. Men sedan är det fortfarande upp till varje företag att justera måtten. Hippa, balla märken har ofta mindre storlekar, säger Lotta Ahlvar, vd på Svenska moderådet.
Sjuka kroppsideal är något modebranschen helst inte diskuterar.
– Alla är rädda för att prata om det. Sådana frågor blir mest ”usch, vad jobbigt”, säger Ahlvar.
Men du som enskild person kan påverka. Ta bara exemplet med KappAhls skyltdocka som plockades bort efter kritiken. Jönköpingsbon Linda Thilén såg artikeln och gick raka vägen till butiken och sa vad hon tyckte.
– Jag vet att det inte finns en ensam bov bakom ätstörningar och dåliga självbilder. Trots det tror jag att det är betydelsefullt att göra sin röst hörd, att reagera på det sjuka i vad de visar oss. Våga ha en åsikt!
Linda mejlade även till KappAhls informationsavdelning, men fick inte något svar.
Några läsare har även reagerat negativt på artikeln (se nedan). Britt skriver att den som är tjock alltid kan gå ner i vikt, men att de som är trådsmala av naturen inte kan göra något åt det.
Artikeln går ut på att alla är bra som de är. Poängen är att de som inte är supersmala heller inte ska behöva känna
att det är så man måste se ut för att duga. Att slippa sträva efter ouppnåeliga ideal som för många inte ens går att nå utan att bli sjuk på köpet.
Bristande självkänsla kopplat till sjuka ideal kan leda till ätstörningar. I den nya boken Lev med din kropp - om acceptans och självkänsla får du som är missnöjd med din kropp hjälp att tycka bättre om dig själv. Tanken är att du ska börja leva ett liv som du vill leva och lära känna din kropp på ett nytt sätt, via upplevelser i stället för negativa tankar. Boken bygger på en kognitiv beteendeterapiform som kallas Acceptans and Commitment Therapy.
En av författarna till Lev med din kropp, Thomas Parling, leg. psykolog och doktorand i psykologi, har tränat på Friskis&Svettis och vet att motion är viktigt för människor med dålig självkänsla.
– I boken tipsar vi om att börja träna för att det känns bra för stunden. Inte för att nå ett mål som en snygg kropp. Ett sätt är att testa olika typer av träning för att ta reda på vad som ger just den här känslan av att det är kul och känns skönt just nu, säger Thomas Parling.
Förutom att det ökar chanserna att du fortsätter träna, får du samtidigt fokus på här och nu.
– Att träna för nuet leder till målet att må bra och få hälsoeffekter. Precis som F&S alltid betonar i både tidningen och via träningsfilosofin, säger Thomas Parling.
Text: Sofie Sarenbrant
* Källa: Rintala, M., Mustajoki, P. (1992). Could mannequins menstruate? British Medical Journal, 305, 1575–1576.
Kommentera artikeln
,
,
,