Musikens rytm ska vara lite snabbare än din puls.
Då blir din träning 20 procent effektivare.
Den etiopiske maratonlöparen Haile Gebrselassie satte inofficiellt världsrekord genom att lyssna på den rytmiska poplåten Scatman.
Michael Phelps simmade hem guld efter guld i Peking-OS. Många undrade hur det var fysiskt möjligt.
Sanningen var att Phelps lyssnade på låtar som bland annat Lil Waynes "I´m Me" innan han kastade sig i bassängen.
I 20 år har forskaren Costas Karageorghis vid Bruneluniversitetet i London tillsammans med sina kolleger i gruppen ”Musik inom sport” studerat effekterna av musikens påverkan på sport och träning.
Redan på 1990-talet började Karageorghis publicera resultaten från gruppens forskning. De pekade på att musiken har en positiv inverkan på träningskapaciteten.
Äntligen var forskningen på väg att bekräfta det många elitidrottare redan kände till: Det finns ett samband mellan hjärtaktiviteten och musikens tempo.
– Det är självklart att vi påverkas av musik och det är kul att det forskas på det. Hittills har den mesta forskningen fokuserat på musikens lugnande, terapeutiska verkan, säger Annika Gärderud, utvecklingsansvarig på Friskis&Svettis Riks.
Enligt Costas Karageorghis kan den rätta musikmixen höja deltagarnas prestation med upp till 20 procent. Forskargruppen i London gjorde 2006 en studie där lagidrottare fick springa 400 meter.
Först när de fick en häftig låt i öronsnäckorna och löptakten ökade till samma tempo som musiken hände något. Plötsligt stormade löparna fram som aldrig förr.
– Förklaringen är att vi har musiken och rytmen i ”våra gener”. Människan har skapat och använt musik för att locka fram känslor ända sedan tiden då vi satt runt lägerelden, säger Annika Gärderud.
När trummorna drog i gång kunde vissa rytmer få stridslusten att vakna och styrkan att öka medan andra rytmer skapade glädje och danslust.
Inte så konstigt att världsrekorden ryker kring Gebrselassies snabba fötter eller att exempelvis den brittiske boxaren Audley Harrison tog OS-guld i supertungvikt i Sydney-OS sedan han lyssnat på klassisk japansk musik.
På liknande sätt använder vi musiken i dag. När Friskis&Svettis ledare väljer låtar till sina pass är det energin och karaktären i musiken som är viktigast. När ”rätt” låt drar i gång får vi lust att röra oss. Kroppen svarar med att göra sig beredd att öka pulsen, blodtrycket och energiomsättningen.
– Musikens trender märks tydligt men det är inte bara ny musik som används. Det är viktigare att skapa en helhet som passar för passet. Oavsett om det exempelvis är jympa, core, gym eller Cirkelfys, säger Annika Gärderud.
Musikdopning? Tja, kanske. Men i så fall den första slags dopning som är helt naturlig.
Text: Gösta Elmquist
Foto: Sofie Sarenbrant
Kommentera artikeln
,